En sockerbagare

en sockerbagare

“En sockerbagare” är en av de mest välkända svenska barnvisorna – en varm, doftande liten sång som påminner om julbak, kanel och pepparkakor. Den sjungs flitigt under december, särskilt i luciatåg för barn, där den ofta kopplas till pepparkaksgubbar och bakglada små tomtar.

Sången är skriven av Alice Tegnér, Sveriges mest kända barnviseförfattare, och publicerades för första gången 1895 i samlingen Sjung med oss, mamma! Den har sedan dess blivit en självklar del av den svenska jultraditionen – och en favorit i generation efter generation.

En doft av jul och barndom

“En sockerbagare” handlar om den lilla bagaren som bor i staden, bakar kakor mest hela dagen och bjuder på godsaker till snälla barn. Det är en sång som fångar julens vänlighet och generositet – men också barnens förväntan inför allt gott som hör julen till.

Den enkla melodin och den rimmade texten gör den lätt att lära sig även för de yngsta. Sången är rytmisk, nästan som en ramsa, och passar därför perfekt i luciatåg där barnen får röra sig eller hålla rekvisita – som slevar, vispar eller små pepparkaksformer.

Text till En sockerbagare

En sockerbagare här bor i staden,
han bakar kakor mest hela dagen.
Han bakar stora, han bakar små,
han bakar några med socker på.

Och i hans fönster hänger julgranssaker,
och hästar, grisar och pepparkakor.
Och är du snäller så kan du få,
men är du stygger så får du gå.

Sångens plats i luciatåget

I luciatåg på förskolan är En sockerbagare ofta en av barnens favoriter. Den är lätt att förstå, lätt att röra sig till och bjuder in till fantasi. Barnen klär sig ibland som bagare eller pepparkakor, och pedagogerna kan förvandla scenen till ett litet bageri med dukar, ljus och kakformar.

Sången passar särskilt bra efter de lugnare delarna av luciatåget, som Sankta Lucia och Nu tändas tusen juleljus. Den skapar en glad kontrast och ett leende hos publiken.

För barnen är den också en rolig lek i musikens form – att sjunga om någon som bakar, doftar och delar med sig. Många förskolor gör små rörelser till varje rad:

  • “Bakar kakor mest hela dagen” – låtsas röra i en bunke.
  • “Han bakar stora, han bakar små” – visa med händerna.
  • “Men är du stygger så får du gå” – peka lekfullt bortåt.

En visa som lever vidare

Trots att En sockerbagare är över hundra år gammal har den aldrig tappat sin plats i hjärtat av svenska jular. Den har sjungits av allt från barnkörer till artister, spelats i filmer och använts i julkalendrar.

Den är också ett exempel på Alice Tegnérs unika förmåga att skriva barnvisor som både är enkla och poetiska – fulla av vardagsmagi.

När barnen sjunger En sockerbagare i luciatåget doftar det nästan av nybakta kakor i fantasin. Det är en sång som gör julen lite mjukare, lite gladare – och påminner oss om att dela med oss av det goda.