Varje år flyttar sig påsken i kalendern, ibland tidigt i mars, ibland långt in i april. Många undrar varför – varför inte fira samma helg varje år, som julen? Svaret ligger i himlen, närmare bestämt i påskens fullmåne. Det är nämligen månen som bestämmer exakt när påsken infaller. Men hur fungerar det egentligen, och varför just månen?
Fullmånen som styr vår påsk
Påsken är en rörlig högtid, vilket betyder att datumet ändras från år till år. Enligt kyrkans regler firas påskdagen den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.
Det betyder alltså att månen spelar huvudrollen i hela beräkningen.
Om fullmånen inträffar direkt efter vårdagjämningen (runt 20 mars), kommer påsken tidigt. Om fullmånen dröjer, förskjuts påsken till april.
Det här systemet har använts i över 1 600 år och är fortfarande grunden för hur hela den kristna världen räknar ut påskens datum.
Varför just vårdagjämningen?
Vårdagjämningen, då dagen och natten är lika långa, symboliserar ljusets återkomst – ett perfekt tillfälle att fira liv, pånyttfödelse och hopp.
När fullmånen sedan lyser upp himlen kort därefter, ses det som ett tecken på att påsken ska firas. Kombinationen av solens och månens rytm gör påsken till en högtid som förenar naturens och religionens kalender.
Det betyder också att påskdagen alltid infaller mellan 22 mars och 25 april.
Det kan skilja nästan fem veckor mellan den tidigaste och den senaste påsken – och det är just därför vissa år känns “extra långa” innan våren verkligen börjar.
Varför använder man månen för att räkna?
När påsken först fastställdes på 300-talet, använde kyrkan den judiska kalendern som bygger på månens cykler. Den judiska påsken, Pesach, firas till minne av uttåget ur Egypten och infaller vid just den första vårfullmånen.
Kristna traditionen växte ur samma tidpunkt, men med en ny betydelse – Jesu uppståndelse.
Därför behöll man fullmånen som riktmärke, även när den kristna kalendern senare anpassades till den romerska solkalendern.
En högtid mellan ljus och mörker
Det finns något poetiskt i att påskens datum bestäms av månen. När vintern är över, när ljuset återvänder och den första fullmånen visar sig, då firas livet igen.
Fullmånen symboliserar också helhet, cykelns slut och en ny början – något som passar perfekt ihop med påskens tema om uppståndelse och förnyelse.
Många upplever dessutom fullmånen som en särskild tid – ljusare nätter, starkare känslor och en sorts andlig energi. Det är därför inte konstigt att så många påsktraditioner, både kyrkliga och folkliga, förknippas med just påskfullmånen.
Hur påverkar fullmånen våra traditioner?
Även om vi inte längre går ut och tittar på månen för att avgöra när påsken kommer, lever rytmen kvar i våra firanden.
När påsken infaller tidigt känns vintern ofta fortfarande kvar – man firar inne, eldar brasor och ser snön smälta utanför.
När påsken infaller sent, blir den nästan som en sommarhelg – picknickar, blommande trädgårdar och ljusa kvällar.
Det är just den variationen som gör varje påsk unik.
Fullmånen i folktron
I äldre svensk folktro hade månen stor betydelse. Många trodde att påskkärringarna flög till Blåkulla just vid fullmåne, och att månskenet hjälpte dem att hitta vägen.
Andra såg fullmånen som ett tecken på växande kraft i naturen – en tid då marken började tina och växterna “vaknade”.
På så sätt fick månen en plats både i kyrkan och i vardagens magi. Den blev ett himmelskt tecken på att våren var på väg och att det var dags att fira.
Fullmåne och modern tid
I dag använder astronomer och almanackor exakta beräkningar för att fastställa påskens datum.
Till exempel: om vårdagjämningen infaller den 20 mars och fullmånen kommer den 23 mars, blir påskdagen första söndagen därefter – alltså den 26 mars.
Men om fullmånen dröjer till 18 april, kommer påskdagen först 21 april.
Det betyder att man redan flera år i förväg vet exakt när påsken infaller – även om det fortfarande känns lite mystiskt att månen bestämmer.
Påskfullmånen som symbol
Det finns något särskilt med att veta att månen påverkar vår största vårhögtid.
När du står ute en kall vårkväll och ser den stora, ljusa månen på himlen, kan du tänka att samma måne i tusentals år har talat om för människor över hela världen att det är dags för påsk.
Den påminner oss om rytmen i naturen, om ljuset efter mörkret och om livet som alltid återvänder.
Så nästa gång du undrar varför påsken flyttar sig varje år, titta upp mot himlen. Svaret finns där, i den rundaste och mest glänsande symbolen av alla – påskens fullmåne.