Frågan vilket år dog Jesus har förbryllat forskare, historiker och troende i nästan två tusen år. Trots att Jesu liv är en av de mest studerade berättelserna i världshistorien, finns inget exakt årtal angivet i samtida källor. Det gör frågan både historisk och teologisk – en resa mellan bibeltexter, astronomi och arkeologi.
Det vi vet är att Jesus dog under den judiska högtiden Pesach, i samband med romarnas styre i Judeen. Men att fastställa det exakta året kräver att vi pusslar ihop flera ledtrådar från historien.
Källorna som nämner Jesus
De främsta källorna till Jesu död är evangelierna i Nya testamentet – Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Dessa skrevs några årtionden efter hans död, men de är ändå de äldsta och mest utförliga berättelserna vi har.
Alla fyra evangelier beskriver korsfästelsen i Jerusalem under påsken, då Pontius Pilatus var ståthållare. Historikern Josefus och den romerske författaren Tacitus nämner också Jesus som avrättad under Pilatus tid, vilket ger ett viktigt historiskt ankare.
Det är alltså säkert att Jesus dog någon gång mellan år 26 och 36 e.Kr. – den period då Pontius Pilatus hade makten i området.
Astronomiska ledtrådar
Ett av de mest fascinerande spåren för att förstå vilket år dog Jesus är astronomiskt. Evangelierna berättar att Jesus dog under den judiska påsken, som alltid inföll vid fullmåne efter vårdagjämningen.
Forskare har därför granskat astronomiska beräkningar för att se när påsken kunde ha inträffat under Pilatus tid.
Två årtal framstår som möjliga:
- År 30 e.Kr., då den judiska påsken inföll den 7 april.
- År 33 e.Kr., då den inföll den 3 april.
Båda dessa datum stämmer med en fredagskorsfästelse, vilket är centralt i traditionen. Många moderna forskare lutar därför mot att Jesus dog fredagen den 3 april år 33 e.Kr. – ett datum som även passar med astronomiska observationer av en möjlig solförmörkelse, vilket kan förklara den “mörka himmel” som evangelierna beskriver.
Den historiska kontexten
Romarriket styrde vid denna tid över stora delar av Mellanöstern, och Judeen var en orolig provins.
Jesus sågs av många som en profet och lärare, men också som ett hot mot den religiösa och politiska ordningen. Hans popularitet väckte oro bland både de judiska ledarna och romarna.
Enligt evangelierna greps han efter att ha predikat i Jerusalem, dömdes till döden av Pilatus och korsfästes utanför staden.
Korsfästelsen var en vanlig avrättningsmetod för upprorsmakare. Det var en grym död, men i den kristna tron blev den också symbolen för offret, nåden och den eviga uppståndelsen.
Jesus död och påskens betydelse
Jesu död är nära sammanflätad med påskens budskap. Den kristna påsken firar inte bara hans död, utan framför allt hans uppståndelse.
I kyrkoåret markerar långfredagen dagen då han dog, och påskdagen den dag då han uppstod. Därför sammanfaller den kristna påsken och den judiska Pesach delvis, båda högtiderna handlar om befrielse – från slaveri respektive från döden.
Det är intressant att tänka på att varje gång vi firar påsk, följer vi samma mönster av tid som Jesus själv levde i.
Påsken infaller fortfarande enligt samma princip – efter vårdagjämningen, vid fullmåne – precis som den gjorde den där våren för nästan 2000 år sedan.
Arkeologins roll
Arkeologiska fynd från Jerusalem har hjälpt forskare att förstå tiden då Jesus levde.
Bland annat har man funnit korsfästelsespikar och gravar från 30-talet e.Kr. som visar hur avrättningar gick till.
Även om inga direkta bevis för Jesu grav finns, ger dessa fynd en tydligare bild av hur samtiden såg ut.
Jerusalems gamla stad innehåller flera platser som kopplas till korsfästelsen, varav den mest kända är Golgata, som idag ligger inom området för Gravkyrkan. Den har varit en helig plats i nästan 1700 år.
Från historia till tro
För troende kristna handlar frågan vilket år dog Jesus mindre om exakta siffror och mer om betydelsen av hans offer.
Det viktiga är inte när det hände – utan vad det står för. Tron säger att Jesus dog för mänsklighetens synder och uppstod för att ge hopp om evigt liv.
För historiker och forskare är det däremot ett fascinerande pussel. Kombinationen av bibeltexter, romerska dokument och astronomi gör att vi kan komma nära – men kanske aldrig helt fram.
Det är en påminnelse om att vissa mysterier förblir större än oss själva.
Det mest sannolika året
När man väger samman källor, historik och astronomi pekar det mesta alltså mot år 33 e.Kr.
Det året förenar berättelserna om Pilatus styre, påskens tidpunkt, och evangeliernas beskrivningar.
Men vissa forskare håller fast vid år 30 e.Kr. som ett alternativ – särskilt eftersom det ligger närmare tidpunkten för Johannes Döparens verksamhet.
Kanske är sanningen att båda är möjliga. Det viktiga är att berättelsen om Jesu död har format två årtusenden av tro, kultur och mänsklig längtan efter mening.