I skolor, hem och förskolor över hela landet bakas de tillsammans med skratt, mjölstänk och varma plåtar. De doftar av tradition och påminner oss om hur enkelt det är att skapa något fint tillsammans.

Sagan om lussekatten – varför heter det lussekatt?

Namnet lussekatt har sina rötter i gamla traditioner och myter. Förr trodde man att ondskan själv, i form av den svarta katten Lucifer, var extra aktiv under årets mörkaste tid. För att skydda sig mot det onda bakade man därför saffransbröd – det gyllengula färgämnet saffran symboliserade ljuset som besegrade mörkret.

När man formade degen till spiraler och satte russin i mitten blev det som ögon som lyste i mörkret. Bröden kallades ”lusse-katter” – ljusets katter som höll de mörka borta. Det är därifrån dagens lussekatter fått sitt namn, en tradition som överlevt i flera hundra år och som fortfarande bakas med samma tanke: att sprida ljus och glädje.

Lussebullar i Sverige – en jultradition för alla

Oavsett var i landet man bor, är lussebullar en självklarhet under Lucia och jul. I skolor bakar barn sina första bullar med mjöl på kinderna och russin i munnen, i hemmen värms köken upp av ugnens värme och doften av saffran. På arbetsplatser dukas det fram kaffe och saffransbröd till fikarasten, och i fönstren lyser stjärnor mot vintermörkret.

Att baka lussekatter har blivit mer än bara ett recept – det är en stund av stillhet och samhörighet mitt i decemberstressen.

Recept på klassiska lussekatter

Det finns många varianter av lussekatter recept, men det här är den klassiska grunden – saftiga, mjuka och doftande av äkta saffran.

Ingredienser:

• 50 g jäst
• 150 g smör
• 5 dl mjölk
• 1 g saffran (2 påsar)
• 1 ½ dl socker
• ½ tsk salt
• Ca 15 dl vetemjöl
• 1 ägg till pensling
• Russin till garnering

Så här gör du:

1. Smula jästen i en bunke. Smält smöret och tillsätt mjölken. Värm till fingervarmt (37 grader).
2. Mortla saffranet med en nypa socker och blanda ner i degvätskan.
3. Häll vätskan över jästen och rör tills den löst sig.
4. Tillsätt socker, salt och det mesta av mjölet. Arbeta degen smidig – den ska vara blank och följsam.
5. Låt jäsa under bakduk i ca 40 minuter.
6. Dela degen i bitar och forma lussekatter i klassiska S-former, med ett russin i varje snurra.
7. Lägg dem på plåt med bakplåtspapper, täck med duk och låt jäsa 30 minuter till.
8. Pensla med uppvispat ägg och grädda i 225 grader i 8–10 minuter.

När du tar ut plåten, låt doften sprida sig – det är då julen känns som mest verklig.

Så får du de godaste lussebullarna

Hemligheten bakom de godaste lussebullarna sitter inte bara i receptet, utan i hur man behandlar degen. Den gillar tid, värme och omtanke. Här är några tips för att lyckas varje gång:

• Använd äkta saffran – det gör stor skillnad i både färg och smak.
• Mortla saffranet med lite socker innan du blandar ner det. Då frigörs aromerna bättre.
• Tillsätt smör och socker efter halva mjölmängden – det gör bullarna extra saftiga.
• Jäs degen ordentligt – stressa inte fram bullarna, låt dem bli luftiga och mjuka.
• Pensla direkt efter gräddning med lite smält smör om du vill ha extra glans och mjukhet.

Resultatet? De bästa lussebullarna du kan tänka dig – mjuka, gyllene och med den där doften som känns i hela huset.

Bästa lussekatterna till Lucia

Den 13 december, när Lucia tågar in med ljus i håret och sång i mörkret, hör lussekatter till varje bricka med kaffe eller saft. De är lika självklara som stjärngossarnas hattar och tärnornas glitter. För många barn är bästa lussekatterna de som de själva format – sneda, oregelbundna och alldeles perfekta.

I vissa hem doppas de i varm choklad, i andra äts de med smör och ost. Oavsett hur de serveras är lussekatter mer än ett bakverk – de är ett ljus i mörkret, ett minne av barndom och en symbol för hopp mitt i vintern.

Saffransbröd – doften av december

Saffran är en av världens dyraste kryddor, men också en av de mest magiska. En nypa räcker för att förvandla degen till guld. Det var därför saffransbröd förr bara bakades till särskilt högtidliga tillfällen, ofta till Lucia och jul.

I dag är det lättare att unna sig den där gyllene lyxen. Doften av saffran blandad med smör, socker och nybakat bröd skapar en känsla av lugn och glädje som inga elektriska ljus kan ersätta.

En tradition som lyser vidare

Att baka lussekatter är att delta i något tidlöst. Generation efter generation har stått vid samma ugn, rullat samma deg, sjungit samma sånger och låtit barnens russin hamna på sned. Det är en tradition som för människor samman, precis som ljuset i Lucias krona.

När du tar en tugga av bästa lussekatterna, varma direkt från ugnen, känns det som att solen återvänder – om så bara för en stund. Och det är just det julen handlar om: att låta ljuset vinna, om och om igen.

The post Lussekatter – doften av jul, värme och gyllene saffran appeared first on Krabat.

I dag gör både barn, pedagoger och föräldrar julpyssel i förskola, julpyssel i skola och julpyssel hemma – ofta med samma syfte: att skapa värme, glädje och förväntan inför julen. Och det bästa är att alla kan vara med, oavsett ålder.

Julpyssel för barn och familj

För barn är julen full av magi, och julpyssel blir ett sätt att leva sig in i stämningen. Genom att klippa, klistra, måla och baka får de uttrycka sin kreativitet samtidigt som de tränar tålamod, koncentration och motorik. Många föräldrar och pedagoger ser pysslandet som en viktig del av december – det skapar lugn i väntan på julen.

I förskolan kan man låta barnen göra enkla figurer, granar eller tomtar av papper, kottar och tyg. I skolan kan eleverna skapa mer avancerade alster, som julkort, pynt till klassrummet eller små julklappar till familjen. Och hemma kan man kombinera pyssel jul med bakning, musik och tända ljus – allt som hör julen till.

Julpyssel för vuxna

Julpyssel vuxna har blivit allt populärare de senaste åren. Det är ett sätt att koppla av från stressen, släppa mobilen och göra något med händerna. Många vuxna finner ro i att binda kransar, skapa julkort eller göra egna ljus. Att pyssla är inte bara för barn – det är en kreativ paus där man får känna lugnet i doften av gran, papper och pepparkakor.

För familjer kan det vara fint att kombinera vuxenpyssel och barnpyssel. Medan barnen målar kottar eller gör snögubbar av bomull, kan de vuxna vika origamistjärnor, sticka små tomteluvor eller slå in julklappar på ett extra fint sätt. På så sätt blir julpyssel hemma något hela familjen delar.

Julpyssel i skolan och förskolan

I förskolan handlar julpyssel ofta om att uppleva med alla sinnen. Barnen får känna på material, testa färger och skapa med glädje snarare än perfektion. Det viktiga är processen, inte resultatet. I skolan används pysslet ofta som ett sätt att träna samarbete och kreativt tänkande – kanske gör klassen gemensamma dekorationer till luciatåget, eller julkort som skickas till äldreboenden.

Lärarna och pedagogerna vet att julpyssel skola och julpyssel förskola inte bara handlar om estetik, utan om gemenskap. Det är stunder då barn får skapa minnen som ofta stannar kvar långt efter att julen är över.

Julpyssel hemma – värme och minnen

Att göra julpyssel hemma är kanske det mest stämningsfulla av allt. När familjen samlas runt köksbordet, ljusen är tända och julmusiken spelar i bakgrunden, infinner sig lugnet. Det behöver inte vara avancerat – det viktiga är att göra det tillsammans.

Många familjer kombinerar pyssel jul med bakning. Pepparkakor, lussebullar och kola blir lika mycket pyssel som godsaker. Och det är något speciellt med att baka tillsammans med barn – när små händer kavlar deg och stora händer hjälper till att ta ut stjärnor och hjärtan. Doften, skrattet och väntan på att första plåten ska bli klar – det är jul på riktigt.

20 tips på julpyssel att göra med familjen

Här är en julpyssel lista av pysselidéer för både barn och vuxna – perfekt för julpyssel hemma, i skola eller förskola:

1. Gör egna julkort av papper, tyg och glitter.
2. Klipp snöflingor av vitt papper och häng i fönstren.
3. Bygg pepparkakshus – stort eller litet, dekorerat med glasyr och godis.
4. Gör tomtar av kottar och röda mössor av filt.
5. Vik pappersstjärnor till granen eller taket.
6. Måla julekuler i trä eller papper med barnens namn på.
7. Skapa en egen adventskalender av små påsar eller kuvert.
8. Gör ljuslyktor av glasburkar, papper och glitter.
9. Pyssla julkransar med granris, snören och röda band.
10. Baka pepparkakor tillsammans och dekorera dem med glasyr.
11. Kavla lussebullar och forma som katter, hjärtan eller bokstäver.
12. Tillverka julgranspynt av torkade apelsinskivor och kanelstänger.
13. Måla stenar till små snögubbar eller tomtar.
14. Gör paketlappar med stämplar och snören.
15. Sy enkla små hjärtan i tyg och fyll med bomull.
16. Dekorera ett pepparkaksträd med godis och glasyr.
17. Gör juldoftpåsar av torkad apelsin, nejlikor och kanel.
18. Bygg snögubbar av sockor fyllda med ris och knyt snören som halsdukar.
19. Gör egna julkort till äldre i kvarteret eller till släkten.
20. Skapa en mini-julby av kartong, färg och glitter.

Julpyssel som blir minnen för livet

Det finns något tidlöst i julpyssel. Varje gång man tar fram dekorationerna från året innan, minns man stunderna när de skapades – barnens skratt, doften av lussekatter, glittret på bordet. Oavsett om det handlar om julpyssel vuxna eller julpyssel förskola, är det gemenskapen som gör det magiskt.

Så när mörkret faller utanför och snön singlar ner, tänd ett ljus, ta fram saxen, papperet och de röda banden – och låt kreativiteten flöda. För det är just i dessa stunder julens sanna värme finns.

The post Julpyssel – kreativ gemenskap för hela familjen appeared first on Krabat.

Det svenska julbordet har rötter som sträcker sig långt tillbaka, och varje rätt bär på en historia. Men oavsett om du älskar sill, köttbullar eller rödbetssallad handlar det om samma sak – gemenskap, värme och tradition.

Julbordets ursprung

Det svenska julbordet har sitt ursprung i 1700-talets gårdsfester, där man dukade upp kallskuret kött, bröd och dryck på ett så kallat “smörgåsbord”. När julen kom utvecklades traditionen till en festmåltid fylld av överflöd, där man tog fram det bästa man hade. På landsbygden sparade man länge på godsaker inför högtiden, och julbordet blev årets stora firande.

I dag är julbordet en självklar del av firandet. Oavsett om man äter hemma, på restaurang eller i skolans matsal, är upplägget ofta detsamma: kalla rätter först, sedan varma och till sist det söta. Men recepten och smakerna har utvecklats med tiden – från saltad fisk och gröt till moderna vegetariska varianter.

Vad ska man ha på julbordet?

Frågan vad ska man ha på julbordet dyker upp i nästan varje svenskt hem i december. Det finns vissa klassiker som nästan alltid finns med, men också plats för egna favoriter. En tumregel är att tänka i tre delar: kallt, varmt och sött. Här nedan hittar du en julmat lista med femton populära rätter som passar perfekt på julbordet.

15 populära rätter till julbordet

1. Julskinka – den självklara stjärnan på julbordet, ofta griljerad med senap och ströbröd.
2. Köttbullar – små, saftiga och kryddade med kärlek, en favorit hos både barn och vuxna.
3. Prinskorv – gyllenbruna och knapriga, en klassiker på varje julbord mat.
4. Janssons frestelse – krämig potatisgratäng med lök, grädde och ansjovis (eller utan, om man föredrar mildare smak).
5. Gravad lax – serveras med hovmästarsås, en elegant och frisk kontrast till de tyngre rätterna.
6. Sill i olika smaker – senapssill, löksill, vitlökssill – en självklar del av svensk julmat.
7. Ägghalvor – toppade med räkor, majonnäs eller dill, enkla men alltid uppskattade.
8. Rödbetssallad – söt och färgstark sallad som ofta serveras med köttbullar och skinka.
9. Revbensspjäll – långkokta och glaserade med sirap, en riktig höjdpunkt bland de varma rätterna.
10. Lutfisk – en gammal tradition som lever kvar, ofta med vit sås och ärtor.
11. Grönkål eller rödkål – vackra färger och mild smak som balanserar den salta julmaten.
12. Risgrynsgröt – en symbol för julen och tomtens favorit. Serveras med kanel och socker, och kanske en mandel för tur.
13. Vörtbröd – mörkt, kryddigt bröd med smak av jul, perfekt till sill och ost.
14. Ostbricka – en modern inslag på julbordet, ofta med frukt, fikonmarmelad och knäckebröd.
15. Knäck och kola – små söta avslut på en lång måltid, doftande av sirap och barndom.

Julmatens magi

Den bästa julmaten handlar inte bara om smaken utan om känslan. Doften av skinkan som griljeras, ljudet av julmusik i bakgrunden, barnens skratt när de väntar på jultomten – allt detta skapar julstämningen. Julbord mat är en kombination av tradition och gemenskap, och varje familj har sina egna små ritualer. Kanske en särskild sås som alltid måste vara med, eller en efterrätt som någon i släkten alltid gör bäst.

Det moderna julbordet

I dag ser julbordet ofta lite annorlunda ut. Fler väljer vegetariska och veganska alternativ, och många plockar in smaker från andra kulturer. Grönkålssallad, rostad pumpa och ugnsbakade rotfrukter är populära inslag som ger fräschör. Samtidigt är det fortfarande de klassiska rätterna som bär stämningen. Det viktiga är inte exakt vad man har på julbordet, utan att maten delas med dem man tycker om.

Julbordet som samlingsplats

Det finns något nästan magiskt med julbordet. Det blir en plats där generationer möts, där berättelser delas och traditioner förs vidare. Barnen kanske bara ser maten, men för de äldre handlar det också om minnen – om barndomens jular, om mamma som alltid gjorde sill, eller om morfar som satt i sin jultröja och nynnade på julsånger.

Julbordet är mer än en tradition; det är en berättelse som växer med varje år, med varje skratt, varje ny smak och varje tänd ljuslåga.

När man sitter där, mätt och nöjd, och ser snön falla utanför fönstret, är det lätt att förstå varför just julbordet är hjärtat i den svenska julen.

The post Julbord – svensk tradition och smaker som värmer appeared first on Krabat.

Dan före dan

Redan dan före dan börjar den där speciella känslan. Granen kläs, paketen läggs under den, och i köket puttrar gröt och skinka. Barn räknar ivrigt ner dagar kvar till julafton, och föräldrar försöker hinna med det sista – slå in paket, städa lite till, eller kanske bara ta en paus och njuta av doften av gran och pepparkakor. Förväntan ligger som ett mjukt skimmer över allt. Det är som om hela huset håller andan och väntar på att något magiskt ska hända.

Dopparedagen – julaftons gamla namn

Visste du att julafton förr kallades dopparedagen? Namnet kommer från den gamla traditionen att doppa bröd i spadet från julskinkan – ett sätt att fira att fastan var över. I bondesamhällets Sverige var julen årets största fest, och på dopparedagen började själva firandet. Maten, ljusen, musiken och gemenskapen markerade att mörkret äntligen bröts. Även om få doppar bröd i dag, lever känslan kvar – julafton är fortfarande dagen då allt får smaka lite bättre och kännas lite varmare.

Jultomten och hans ursprung

Ingen julafton utan jultomten. Men vart kommer tomten ifrån egentligen? Den svenska jultomten har en spännande historia. Ursprungligen var han en liten gårdstomte – en gråklädd, skäggig figur som vaktade gården och djuren. Han var hjälpsam men också lättretad om han inte fick sin gröt på julafton. På 1800-talet blandades den svenska gårdstomten ihop med den amerikanska Santa Claus, som i sin tur inspirerats av Sankt Nikolaus – en givmild biskop från 300-talet. Resultatet blev den tomte vi känner i dag: snäll, rödklädd och alltid med säcken full av gåvor.

Varför är tomten röd?

Många undrar varför är tomten röd? Färgen har flera förklaringar. Dels kommer den från de gamla berättelsernas gårdstomte, som ofta hade röda detaljer på mössan. Men den moderna bilden av tomten – med röd dräkt, vitt skägg och rund mage – populariserades i början av 1900-talet, bland annat genom amerikanska tidningar och senare av Coca-Colas julreklam. Därför förknippar vi i dag den röda dräkten med julens värme och glädje. Men oavsett färg är tomtens viktigaste uppgift densamma: att sprida glädje och omtanke.

Att göra på julafton

Frågan vad ska man egentligen göra på julafton? har lika många svar som det finns familjer. En typisk svensk julafton börjar med frukost framför TV:n och Kalle Anka klockan tre. Efteråt kommer julbordet, fullt av dofter och smaker – köttbullar, sill, Janssons frestelse och förstås skinkan. Sedan följer kanske en promenad i snön, en stund vid granen och så det mest efterlängtade av allt: jultomten knackar på dörren.

För vissa är att göra på julafton något helt annat. En del firar stillsamt, kanske med ett ljus på kyrkogården eller en enkel middag med familjen. Andra åker bort, firar hos vänner eller volontärarbetar för att ge julglädje till andra. Det fina med julafton är att den kan se ut på många sätt – det viktiga är att den känns rätt i hjärtat.

Julbordets traditioner

Julbordet är en central del av julafton. Förr var det årets största måltid, fylld med rätter som kunde hålla sig länge i vinterkylan. I dag finns både klassiker och moderna varianter: veganska alternativ, nya smaker och personliga favoriter. Oavsett vad som serveras handlar julbordet om gemenskap. Att sitta tillsammans, äta långsamt, prata, skratta och minnas. Kanske får barnen smaka något nytt, kanske står farmors köttbullar där som alltid. Julbordet är en berättelse om familj och tid som går.

Julens känslor och minnen

Det är något särskilt med julafton. Den bär på dofter, ljud och känslor som väcker minnen. Ett barn som står på tå för att se jultomten. En äldre hand som lägger till rätta en julduk som använts i generationer. Kanske spelas samma julsång varje år. Och mitt i allt – stillheten, när snön faller och granens ljus speglar sig i fönstret. Det är då man känner vad julen verkligen handlar om.

Dagar kvar till julafton

För barnen är nedräkningen nästan lika viktig som dagen själv. Att räkna dagar kvar till julafton hör till decembertraditionerna. Adventskalendrar, glitter i fönstren och förväntansfulla blickar varje morgon – allt bygger upp spänningen. För vuxna kan väntan också bli en chans att sakta ner. Kanske tända ett ljus, skriva ett kort eller bara njuta av att julen närmar sig. Varje dag är ett steg närmare värmen, dofterna och stämningen som bara julafton för med sig.

Julens budskap

Oavsett hur vi firar påminner julafton oss om något större. Om att ge, om att se varandra, om att dela med sig. Om att tro på godhet – precis som när jultomten knackar på dörren och barnens ögon lyser. Den som någon gång hört ett barns glädje när paketet öppnas vet att julafton handlar om mer än gåvor. Den handlar om att skapa minnen, ge tid och sprida ljus i mörkret.

Och när kvällen kommer, maten är uppäten och granen glimmar i skymningen, då känns det i hjärtat. Julafton är mer än en dag – det är en känsla.

The post Julafton – magin, traditionerna och värmen i vintermörkret appeared first on Krabat.

Julens historia

Den svenska julen har rötter långt tillbaka i tiden, långt före kristendomen kom till Norden. Forntidens midvinterblot var en fest för att fira ljusets återkomst. När Sverige kristnades vävdes de gamla traditionerna samman med den kristna berättelsen om Jesu födelse. Så uppstod en högtid där både tro, tradition och familj fick sin plats. I dag firar de flesta svenskar jul mer som en kulturell än religiös tradition, men värmen och symboliken lever kvar. Ljusen, sångerna och dofterna påminner oss om gemenskap, omtanke och hopp.

Advent – väntans tid

Julen börjar egentligen långt innan julafton. Redan i slutet av november tänds det första ljuset i adventsstaken. Varje söndag när ett nytt ljus brinner växer förväntan. Barnen öppnar sina adventskalendrar och räknar dagarna tills tomten kommer. I många hem bakas lussekatter och pepparkakor medan julmusik spelar i bakgrunden. Advent är en stillsam, förväntansfull tid – en tid då man förbereder både hemmet och hjärtat för jul.

Lucia – ljuset i mörkret

Den 13 december firas Lucia, en tradition som blivit unik för Sverige. Den vita klänningen, ljuskronan och sångerna fyller skolor, kyrkor och arbetsplatser med ljus. Lucia symboliserar hoppet i mörkret, något som passar perfekt i vårt kalla vinterland. Många ser luciamorgonen som den verkliga starten på julen – när allt blir lite varmare, lite vackrare och lite mer förtrollande.

Julaftonens magi

Den 24 december är den dag som barn längtar efter hela året. Morgonen börjar ofta lugnt med risgrynsgröt och kanske en liten tomtenisse som lämnat något i julstrumpan. Framåt eftermiddagen samlas familjer runt granen, pyntad med glitter, kulor och minnen. På TV visas Kalle Anka, en tradition sedan 1960-talet som fortfarande samlar miljoner tittare. Efteråt dukas det fram ett dignande julbord, fullt av klassisk julmat: sill, skinka, köttbullar, Janssons frestelse och allt som hör till. Det är smaken av trygghet, tradition och kärlek.

Julbordets smaker

Det svenska julbordet är en blandning av gammalt och nytt. I grunden finns de gamla rätterna från bondesamhället – saltat kött, inlagd fisk och gröt. I dag kompletteras det med vegetariska alternativ, fräscha sallader och nya tolkningar av klassiker. Det viktigaste är ändå känslan: att alla ska hitta något de tycker om och att måltiden delas tillsammans. Många familjer har sina egna favoriter, kanske farmors köttbullar eller pappas hemlagade sill. Ett julbord är mer än mat – det är ett minne av generationer som suttit vid samma bord.

Julpyssel och gemenskap

Under december fylls hem, skolor och förskolor med jul pyssel. Barn klipper snöflingor, viker stjärnor och målar tomtar. Det doftar lim, glitter och granbarr. Pysslandet är mer än bara dekoration – det skapar samhörighet. När barn och vuxna sitter tillsammans med saxar, papper och fantasi uppstår samtal, skratt och närhet. I många familjer är just jul pyssel ett av de mest älskade inslagen i hela högtiden.

Tomten och gåvorna

Den svenska tomten har en fascinerande historia. Ursprungligen var han en liten gårdstomte, en skyddsvarelse som tog hand om djuren och gården. I modern tid har han fått drag av den amerikanska Santa Claus, men i Sverige bor han fortfarande “på gården” – inte på Nordpolen. Barnen skriver sina önskelistor och hoppas att tomten ska knacka på dörren och fråga: “Finns det några snälla barn här?” Att ge och få gåvor har blivit en central del av julen, men det viktigaste är omtanken bakom varje paket.
En julsaga – Finns här några snälla barn

Julens dofter och ljud

Doften av nybakat bröd, gran och glögg. Ljudet av bjällror, sång och barnskratt. Ljuset från levande ljus och snön som gnistrar utanför. Det finns få högtider som engagerar så många sinnen som julen. Musik spelar en särskilt stor roll – från traditionella psalmer till moderna klassiker. När man hör ”Stilla natt” eller ”Nu tändas tusen juleljus” infinner sig den där varma känslan av att allt är som det ska vara.

God jul och gott nytt år

När julafton passerat och dagarna mellan jul och nyår tar vid, infinner sig ett lugn. Det är tiden för vila, familjemys och kanske en promenad i snön. Julen avslutas med nyårsfirandet, då vi blickar framåt och önskar varandra god jul och gott nytt år. Det är en hälsning som bär med sig hopp, värme och tacksamhet – precis som julen själv.

Julen i modern tid

I dagens Sverige ser julen olika ut i olika hem. Vissa firar stort med släkten, andra i det lilla med närmaste familjen. Många väljer en mer hållbar jul, med återbruk, hemmagjorda klappar och fokus på upplevelser snarare än prylar. Oavsett hur man firar är kärnan densamma: att samlas, visa omtanke och skapa minnen som värmer länge efter att ljusen slocknat.

Sammanfattning av julens kärna

Julen handlar inte bara om traditioner – den handlar om människor. Om att ta sig tid för varandra, bjuda in, baka tillsammans och dela ett skratt. Den handlar om ljus i mörkret, både bokstavligt och bildligt. När snön faller tyst utanför fönstret och granen lyser i hörnet, då känns det i hjärtat: god jul.

The post Jul – traditioner i Sverige appeared first on Krabat.