Sången

Björnen sover, björnen sover
i sitt lugna bo.
Han är inte farlig,
bara man är varlig.
Men man kan dock, men man kan dock
honom aldrig tro.

Så här leker ni

Ett barn är björnen och låtsas sova hopkrupen i mitten. De andra går runt i ring och sjunger, allt försiktigare ju längre sången går. När sången tar slut vaknar björnen plötsligt och försöker fånga någon. Alla springer, och den som blir fångad blir nästa björn.

The post Björnen sover: en klassisk sång och lek appeared first on Krabat.

Sången

Prästens lilla kråka
skulle ut och åka,
ingen hade hon som körde.
Än slank det hit,
än slank det dit,
än slank det ner i diket.

Sjung sedan vidare: skulle hon åt vänster, så slank hon åt höger, och så vidare så länge fantasin räcker.

Så här gör ni

Stå i en ring eller två och två. Sjung och gunga med kroppen åt det håll som orden säger: hit, dit, och ner i diket (då sätter sig alla snabbt på huk). Byt håll på verserna och låt det bli precis så veligt och rörigt som det ska vara.

The post Prästens lilla kråka: sjung och härma rörelserna appeared first on Krabat.

Sången

Räven raskar över isen,
räven raskar över isen.
Får vi lov, ja får vi lov
att sjunga flickornas visa?
Så här gör flickorna var de går,
och var de sitter och var de står.
Så får vi lov, ja får vi lov
att sjunga flickornas visa.

Fortsätt sedan på samma melodi med pojkarnas visa, gummornas visa och gubbarnas visa, och hitta på en rolig rörelse för var och en.

Så här gör ni

Gå i en ring och sjung tillsammans. När det blir dags för flickornas, pojkarnas, gummornas och gubbarnas visa stannar ni upp och härmar hur de rör sig: flickorna niger fint, gubbarna går krokigt med käpp, och så vidare. Ju mer inlevelse, desto roligare.

The post Räven raskar över isen: sjung och dansa i ring appeared first on Krabat.

Sången

Nu ska vi åka karusell,
ja karusell, ja karusell.
Det går så bra, det går så väl,
det går så väl ändå.
Ja, först så åker vi åt ena hållet,
sen så åker vi åt andra hållet.
Sakta i början, sakta i början,
fortare och fortare och fortare!

Så här gör ni

Håll varandra i händerna i en ring. Börja gå långsamt åt ett håll, byt sedan håll, och snurra fortare och fortare medan sången stegras. På sista raden får ni snurra för fullt, tills någon tappar greppet och hela karusellen ramlar omkull i en skrattande hög.

The post Karusellen: snurra tills ni blir yra appeared first on Krabat.

Barnvänliga visor

Många klassiska visor funkar fint med saft i glaset. Sjung kända ramsor och sånger som alla kan, och hitta gärna på en egen kräftvisa på en melodi ni redan kan, med ord om kräftor, måne och sommarkväll. En enkel sak att sjunga mellan rätterna:

Helan går, sjung saft och bara skratta,
helan går, med saft i varje glas!

Så blir det fest

Låt ett barn vara försångare och bestämma nästa visa. Skåla med saftglasen så det klirrar, och avsluta gärna med en sång som alla kan stå upp och vifta med armarna till. Det är glädjen och gemenskapen som är poängen, inte hur rent det låter.

The post Kräftvisor för barn: sjung till kräftskivan appeared first on Krabat.

Sången har med åren kommit att symbolisera ljus, fred och samhörighet – precis det som luciafirandet handlar om. Många skolor och förskolor använder en kortare barnanpassad version i sina luciatåg, eftersom melodin är enkel och texten lätt att förstå.

En sång om hopp och gemenskap

När Tänd ett ljus kom ut på 80-talet var det en ny sorts julsång. Den hade en modern ton, men ett tidlöst budskap: att sprida ljus i mörkret och tänka på dem som inte har det lika bra. Det gjorde att den snabbt blev en favorit – inte bara i radio, utan också i skolor och familjer.

I dag är den lika älskad som de äldre julsångerna. Den sjungs ofta med tända ljus i händerna, i dämpad belysning och med en känsla av stillhet.

Text till Tänd ett ljus (kort version för barn)

Tänd ett ljus och låt det brinna,
låt aldrig hoppet försvinna.
Det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.

Tänd ett ljus för allt du tror på,
för den här planeten vi bor på.
Tänd ett ljus, för jordens barn.

Många förskolor och skolor använder bara dessa två verser, eftersom de är lätta att sjunga och fångar sångens kärna – ljus, hopp och omtanke.

Tänd ett ljus i luciatåget

I luciatåget används Tänd ett ljus ofta som avslutning. Alla barn står stilla med sina ljus tända, och sången sjungs långsamt och mjukt. Det är ett ögonblick av lugn efter glädjen i Hej tomtegubbar och Tre pepparkaksgubbar.

När barnrösterna sjunger “låt aldrig hoppet försvinna” sprider sig en känsla av frid i rummet. För många föräldrar är det den stunden som etsar sig fast mest i minnet.

Pedagoger berättar ofta att sången är särskilt fin att arbeta med, eftersom den öppnar för samtal om empati, omtanke och miljö – ämnen som går hand i hand med julens budskap.

En modern klassiker

Trots att Tänd ett ljus bara är drygt trettio år gammal har den blivit lika självklar som Nu tändas tusen juleljus och Sankta Lucia. Den förenar gammalt och nytt – en popmelodi med traditionell värme.

Det är en sång som inte kräver stora arrangemang. En gitarr, en kör, några ljus – och budskapet är komplett. Den fungerar lika bra på en stor scen som i en liten förskolesal.

Ett ljus i mörkret

I en tid då vintern kan kännas lång och mörk, påminner Tänd ett ljus oss om det viktigaste: att ljuset finns kvar, bara vi hjälper till att tända det.

När barnen står i rad, var och en med sitt lilla ljus, känns det som att hela rummet lyser upp inifrån. Det är den stunden då man verkligen förstår kraften i luciafirandet – att varje barn, varje röst, varje låga gör skillnad.

The post Tänd ett ljus (Triad) appeared first on Krabat.

Sången är både rolig och hjärtlig, och den har blivit ett givet inslag i många luciatåg på förskolor och skolor, särskilt mot slutet av programmet när stämningen är glad och lekfull.

Sångens bakgrund

Sången kommer ursprungligen från USA, där den heter “I Saw Mommy Kissing Santa Claus”. Den skrevs 1952 av Tommy Connor och spelades in samma år av den då bara 13-årige Jimmy Boyd. Låten blev snabbt en världssuccé och översattes till flera språk – den svenska versionen kom kort därefter och fick namnet “Jag såg mamma kyssa tomten”.

Sedan dess har den blivit en julfavorit i Sverige, ofta framförd av barnkörer, skolor och artister. Den svenska texten är anpassad för att behålla den humoristiska och lite busiga tonen i originalet.

Text till Jag såg mamma kyssa tomten

Jag såg mamma kyssa tomten jag,
under misteln i går kväll.
Hon trodde nog att jag sov,
i min säng så trygg och god,
men jag kikade så listigt från min vrå.

Jag såg mamma smyga tomten till,
hon kittlade hans skägg så vitt som snö.
Om pappa hade sett,
det som jag såg då,
tror jag nog han hade skrattat ändå!

Texten är lekfull och fylld av humor – barnet observerar något mystiskt men oskyldigt, och det hela slutar med värme och skratt.

Sången i luciatåget

I luciatåg för barn sjungs Jag såg mamma kyssa tomten ofta i slutet, när stämningen blir lättsam efter de stillsamma sångerna. Ofta får ett barn vara tomte, ett vara “mamma”, och resten sjunger som kör.

Det är en perfekt sång för barn som gillar teater och rörelser. Många förskolor gör små sketcher till sången – mamma och tomten dansar, barnet tittar bakom en gran, och publiken skrattar.

Pedagogiskt sett är det också en rolig sång att öva på, eftersom den tränar barnens berättande och mimik samtidigt som de lär sig att sjunga i takt och uttrycka känslor.

En sång som förenar humor och värme

Jag såg mamma kyssa tomten är ett fint exempel på hur julen kan vara både rolig och kärleksfull. Den handlar om familj, fantasi och barns nyfikenhet – tre saker som ligger nära hjärtat för både barn och vuxna.

För många föräldrar väcker den dessutom barndomsminnen från egna luciatåg, där den alltid var en av de mest efterlängtade sångerna.

En klassiker med glimt i ögat

Trots att sången är över 70 år gammal känns den fortfarande lika fräsch och rolig. Den för in humor i luciafirandet utan att tappa värmen och skapar ett minne som alla bär med sig.

När barnen sjunger “Jag såg mamma kyssa tomten jag…” och skrattar tillsammans, då märker man hur mycket glädje det finns i svensk jultradition – en blandning av lek, kärlek och sång.

The post Jag såg mamma kyssa tomten appeared first on Krabat.

Sången har sitt ursprung i äldre svenska folkvisor, men den version som används i dag är en kort och barnvänlig variant. Den har blivit en självklar del av lucia- och julfiranden i skolor, daghem och hem över hela landet.

En sång fylld av glädje

Det som gör Julen är här igen så populär bland barn är dess enkelhet. Den är lätt att lära sig, har tydlig rytm och upprepande fraser. Sången kan sjungas snabbt och glatt, eller långsamt och rytmiskt beroende på stämningen i tåget.

Den är ofta en av de första julsångerna som barn lär sig sjunga tillsammans, eftersom den uppmuntrar till gemenskap och rörelse.

Text till Julen är här igen

Julen är här igen,
julen är här igen,
och julen varar väl till påska.

Nej, det var inte sant,
nej, det var inte sant,
för däremellan kommer fasta.

Den här korta, klassiska versionen är den mest kända, men det finns även längre varianter där fler verser lagts till. På förskolor nöjer man sig ofta med två verser, ibland med små rörelser där barnen svänger på armarna eller snurrar långsamt.

Julen är här igen i luciatåget

I luciatåg för barn används Julen är här igen ofta mot slutet av programmet, som ett glatt och lekfullt avslut efter de stillsamma sångerna. Tomtar och pepparkaksgubbar får stå i centrum, och barnen får röra sig lite mer fritt.

Pedagoger berättar ofta att barnen älskar att sjunga den med rörelser – till exempel snurra runt, stampa lätt i golvet eller vifta med händerna som om de firar. Den är också populär att använda som allsång där även föräldrarna sjunger med.

En levande tradition

Sången Julen är här igen är en påminnelse om varför julen betyder så mycket för barn. Den är enkel, glad och full av energi – men den bär också på ett lugn i sin bekanta rytm.

Den passar perfekt in i luciatågets blandning av stillhet och glädje. Efter den mjuka Ljusen de tindra och den rytmiska Tipp tapp får Julen är här igen alla att le. Det är ofta den sång som avslutar luciamorgonen, och som lämnar en varm känsla hos både barn och vuxna.

En sång som håller genom generationer

Trots att sången är gammal känns den alltid ny. Den har förts vidare i generation efter generation – ofta utan att någon riktigt vet varifrån den kommer. Och kanske är det just det som gör den så speciell: den har alltid funnits där, som en naturlig del av svensk jultradition.

När barnens röster sjunger “Julen är här igen” under ett luciatåg fyllt av ljus och skratt, då känns det som att hela julens kärna finns i de orden – enkelheten, glädjen och gemenskapen.

The post Julen är här igen appeared first on Krabat.

En sång med rötter i nordisk tradition

”Nu är det jul igen” förekommer i flera nordiska länder, och de olika versionerna liknar varandra. Sången tros ha sina rötter i folklig tradition från åtminstone 1700–1800-talet, där enkla rim och repetitiva melodier användes i lekar och dansvisor.

Till skillnad från många andra julsånger har den här ingen religiös ton, utan snarare fokus på fest, gemenskap och glädje. Därför har den blivit så populär i modern tid, särskilt i barnens julfirande.

En sång för lek, dans och energi

Det som gör ”Nu är det jul igen” unik är hur direkt den engagerar. Tempot är högt, rytmen tydlig och texten lätt att minnas även för de yngsta rösterna. Den sjungs nästan alltid i samband med dans kring granen, ofta tillsammans med andra klassiska danslekar.

Barnens energi brukar göra att sången sjungs i flera varv, ibland allt snabbare, tills alla skrattar och inte kan hålla takten längre. Just den lekfullheten är en stor del av sångens charm.

Texten (allmänt beskriven utan upphovsrättsskyddad ordagrann återgivning)

Nu är det jul igen
och nu är det jul igen
och julen varar väl till påska.
Nu är det jul igen
och nu är det jul igen
och julen varar väl till påska.

Det var inte sant
och det var inte sant,
för där emellan kommer fasta.
Det var inte sant
och det var inte sant,
för där emellan kommer fasta.

Det är just det enkla upplägget som gör att sången kunnat leva vidare så länge — den är lätt att anpassa, förändra och leka sig fram med.

Nu är det jul igen (Lyrics & Text) | Julmusik för barn

Ovan är en video av @julmusik1135, Deras spellista JULMUSIK 2025 på spotify

Barnens favorit genom generationer

”Nu är det jul igen” är ett exempel på hur stark en traditionell barnvisa kan bli när den är enkel, rolig och rytmisk. Den innehåller:

• inga svåra ord
• inga religiösa inslag
• ingen avancerad melodi

Därför kan barn från olika bakgrunder sjunga den tillsammans utan att det behövs någon förklaring. Den skapar omedelbart en känsla av jul, gemenskap och lek.

En sång som alltid kommer tillbaka

Det finns något tidlöst i hur barn springer runt granen och skriker så fort de kan att nu är det jul igen. Samma rörelse, samma skratt, samma rytm — oavsett om det är år 1925 eller 2025.

Sången lever vidare därför att den fortsätter skapa glädje. Och i ett julfirande fyllt av traditioner är glädje precis det som behövs.

The post Nu är det jul igen – en av Sveriges mest sjungna julsånger appeared first on Krabat.

Sången är kanske inte lika känd bland de allra yngsta, men i skolor och körer är den en favorit. Den är ett vackert sätt att öppna luciafirandet – artigt, stämningsfullt och med ett välkomnande budskap.

Sångens ursprung

God morgon mitt herrskap har anor från 1800-talet och kommer ur en äldre tradition av staffanssång och gårdsbesök. Förr i tiden gick ungdomar runt mellan gårdar inför jul, ofta på natten, och sjöng för att få mat, dryck eller gåvor. Sången framfördes som en slags hövlig hälsning till husfolket.

I modern tid har den blivit en del av luciatågen, särskilt i skolor och kyrkor. När luciatåget börjar med denna sång får publiken en känsla av att ljuset och värmen är på väg in – precis som i de gamla julsederna.

Text till God morgon mitt herrskap

”God morgon, mitt herrskap!
Här kommer Lusse brud,
hon kommer till Er med stor glädje.

Lucia sig påminner
att få roa Er en stund,
om hon Er vid hälsan finner
i denna morgonstund.

Stånden upp nu, mitt herrskap,
och ät och må väl!
Det fröjdar Lucia av hjärtat!

Lucia Eder önskar en fröjdefull jul.
Från olyckor alla bevare Eder Gud!”

Sången har sjungits i många olika versioner genom åren. I vissa skolor används bara första versen som en hälsning när luciatåget tågar in.

God morgon, mitt herrskap, Adolf Fredriks Musikklasser

Associated Performer: Adolf Fredriks Musikklasser
Composer, Lyricist: Paula Muentzing
Producer: Helena Ströberg
Mixing Engineer: Göran Petersson
Mastering Engineer: Claes Persson

℗ 2022 Sony Music Entertainment Sweden AB

I luciatåget

När luciatåget börjar med God morgon mitt herrskap sker det ofta i halvskymning. Publiken sitter tyst, ljusen glimmar, och sången ljuder långsamt och varmt genom rummet. Det skapar en känsla av stillhet och förväntan.

Sången passar också som inledning eftersom den har en tydlig struktur – barnen sjunger ofta i kör, och lucian står i mitten med sitt ljus. Den ger luciafirandet en högtidlig ton som känns både historisk och hjärtlig.

På förskolor används den ibland i en kortare form, där barnen hälsar publiken med ett glatt “God morgon!” innan de går vidare till nästa sång.

En sång som bär ljuset in

God morgon mitt herrskap symboliserar mycket av det svenska luciafirandet: ljuset, värmen, gemenskapen och omtanken. Den bär på en gammal julhälsning som fortfarande känns levande i dag – en påminnelse om att varje luciamorgon handlar om mer än bara sång.

Det är ett tillfälle att önska varandra gott, att börja dagen med vänlighet och glädje. Och när barnröster sjunger “vi önska eder alla en fröjdefull jul”, är det svårt att inte le.

The post God morgon mitt herrskap appeared first on Krabat.